Det har varit ordentligt stormigt med mitt engelska team under en längre period och då jag inte har någon lust att dela med mig av den röran så får bloggen stå still.

               
Det är hög tid att sammanfatta de senaste veckornas tävlande:

Den 15/6 körde jag Circuit of Longstone Edge som ett sista test innan SM tävlingarna på Sollerön. Den 17,5mile långa tempobanan gick till stor del på mina träningsvägar ute i the Peak District mellan Chesterfield / Sheffield och bjöd på vansinnigt många höjdmeter. Det kändes som en skräddarsydd bana för mig så jag var riktigt peppad på att göra någonting bra av dagen. 

Jag gick ut stenhårt för att ta så mycket tid som möjligt i banans tre långa backar samtidigt som jag försökte återhämta mig lite i dom supersnabba utförskörningarna mellan dessa. I slutändan fick jag till mitt troligtvis bästa tempolopp hittills och lyckades vinna såväl som finslipa Dan Craven´s (Rapha Condor Sharp) gamla banrekord med 1min 22sek.

Mer om loppet finns att läsa HÄR.



En vecka och en hel del resande senare, den 22/6, var det så dags för 50km tempo SM på Sollerön. Kroppen kändes bra och jag hade förhoppningar om att skrälla och en placering bland dom 6 främsta kändes realistiskt. Jag gjorde ett väl avvägt lopp, gav precis allting jag hade plus lite till. Tyvärr räckte det "bara" till en 10:e plats och det var utan tvekan säsongens största besvikelse så här långt. 

På grund av Tour Series och som har löpt under en månads tid i England så saknade jag en del långa landsvägstävlingar i benen och hade därför inga större förväntingar på det 200km långa SM linjeloppet under midsommar. Sollerön gjorde ingen besviken och bjöd sin vana trogen på ordentligt med regn och kyligt väder under loppet. Jag förde en anonym tillvaro i klungan under hela dagen där jag mest koncentrerade mig på att inte frysa ihjäl eller krascha för att i slutändan rulla imål på en 75:e plats.


Nu efter SM har jag känt mig rejält sliten men ett semesterbreak får vänta ytterliggare en stund då U6 Cycle Tour ska avklaras först.    

Igår körde jag tempoloppet Doncaster Wheelers 25mile TT. Kallt väder, regn i luften och extrem vind var förutsättningarna för dagen. Den ca 41km långa banan gick i tre olika loopar och blev i kombination med vinden, flera långa öppna raksträckor och brist på återhämtningstillfällen rejält tuff.

Jag provade ett antal olika hjuluppsättningar under uppvärmningen men efter att ha haft det riktigt svårt att stanna på vägen bestämde jag mig för att slopa tempohjulen. Det var definitivt en av väldigt få gånger som jag tror att det var en snabbare setup då jag kunde bränna all energi på att trampa istället för att parera kastvindarna.

I slutändan fick jag till ett bra lopp där jag både lyckades vinna och dessutom sätta ett nytt banrekord. Det var ganska förvånande då jag känt mig allt annat än bra under veckan men samtidigt skönt att se att formen fortfarande finns där. 


Resultat
1. Gunnar Grönlund    Twenty3c-Orbea  54.45
2. James Coleman      Withan Wheelers
3. Julian Ramsbottom  I ride.co.uk

               

I skrivande stund är Halfords Tour Series i full gång och två deltävlingar är avklarade här i England. Jag ingår inte i vår laguppställning för dessa tävlingar och har därför haft ett par tomma veckor i tävlingskalendern. Efter John May Memorial passade jag därför på att göra en kortare visit i Sverige. 

Ursprungsplanen var att åka hem, riva av ett ordentligt träningsblock, köra Örebrocyklisternas motionslopp "Hjälmaren runt" och sedan avsluta med Sverigecupen på Kinnekulle innan det var dags att åka tillbaka igen. 

Det började bra med en fin träningsvecka som avslutades med Hjälmaren runt. Det bjöds på varmt väder, bra arrangemang och en varierad bana som innehöll det mesta. Jag hade en fin dag i snabbgruppen och i slutändan avverkade vi de 153km på en tid som måste ha varit nära banrekord.

Tyvärr började jag känna av min allergi igen efter loppet -kroppen stängde ner totalt och vägrade göra någonting annat än att sova. Lagom till Kinnekulleloppet fick jag dessutom feber och blev således tvungen att stå över. Det kändes riktigt tråkigt då det är min favorittävling på hemmaplan och jag hade sett fram emot ett antal vändor i min gamla träningsbacke. 

Nu är jag tillbaka i England igen sedan några dagar och kroppen börjar sakta återgå till normalt läge. Förhoppningsvis har jag klarat av årets pollenveckor nu och kan se fram emot en bekymmersfri period framöver.       

                
Väl hemma vid 7-tiden efter lördagens race var det bara att packa om, byta cykel och hoppa på tåget för transport till nästa race. I söndags körde jag nämligen John May Memorial RR -Bara 115km långt men med ett par fina backar och ett långt, rejält kantvindsparti.

Jag försökte tvinga fram en utbrytning tidigt i loppet och på det andra varvet av 10 blev vi tillslut 6 mann som fick en lucka. Tre av oss var inställda på att hålla hela vägen hem och jobbade diciplinerat tillsammans medans övriga visade något svalare intresse.

Med en minuts försprång till klungan på sista varvet förstod vi att det skulle hålla. Jag försökte då göra mig av med grabbarna i banans brantare klättring men kände mig rätt vek efter gårdagens urladdning och det hela slutade istället i en spurt där jag knep 3:e platsen.

Resultat
1. Dillon Bryne          Herbalife / Wheelbase
2. James Sharp         York Cycleworks
3. Gunner Granlune   Twenty3c-Orbea

Även om det blev lite stolpe ut båda dagarna så är jag riktigt nöjd med helgen. Allergin börjar bli bättre och det är skönt att kunna vara med och tävla ordentligt igen!